Handtvätt är viktigt oavsett var arbetet sker

Hand_wash_bath_sink

Varje år är den globala handtvättsdagen en påminnelse om att en av de enklaste folkhälsorutinerna fortfarande är en av de viktigaste. Handtvätt kan se olika ut på olika arbetsplatser, men den är viktig överallt.

En anställd börjar sin arbetsdag. En medarbetare övergår från en arbetsuppgift till en annan. Någon hanterar förbrukningsmaterial, städar en arbetsplats, lagar mat, använder delad utrustning eller betjänar en kund. Oavsett miljö bidrar handtvätt till att främja hälsan och säkerheten för anställda, kunder och samhällen.

Dessa vardagliga stunder är värda att uppmärksamma. Rena händer gäller inte bara en roll, en bransch eller en typ av arbetsplats. De är en del av att utföra arbetsuppgifter på ett säkert sätt.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är handhygien fortfarande en av de mest effektiva och prisvärda folkhälsoåtgärderna som finns1. Den är en viktig infektionsförebyggande åtgärd som minskar spridningen av patogener och hjälper oss att skydda våra samhällen. Trots detta kämpar företag runt om i världen fortfarande med att införa, reglera och upprätthålla handtvättsrutiner.

På dagens arbetsplatser bidrar handhygien till att främja medarbetarnas välbefinnande, skydda kunderna och stärka förtroendet för arbetsplatsens hälso- och säkerhetsrutiner. Att göra handtvätt till en vana på arbetsplatsen kräver mer än att placera en påminnelse nära ett handfat. Anställda måste veta när de ska tvätta händerna, hur de ska tvätta dem och allt som behövs måste finnas inom bekvämt räckhåll. Företag måste göra det enkelt och bekvämt att tvätta händerna.

Vetenskapen är densamma, omständigheterna varierar

Grunderna för handtvätt förändras inte från en arbetsplats till en annan. Att tvätta noggrant med tvål och vatten avlägsnar smuts och föroreningar från händerna, vilket bidrar till att minska risken för överföring av smittämnen. Det är viktigt att tvätta i minst 20 sekunder och rengöra händernas baksidor, mellan fingrarna och under naglarna. Det som varierar är vilken roll handtvätt spelar i arbetet som utförs.

Vissa handtvättstillfällen är universella, till exempel efter toalettbesök, innan man äter, när man har hostat eller nyst och när händerna är synligt smutsiga2. Andra beror på uppgifterna som utförs, som att förbereda mat eller material, utföra en rengöringsuppgift eller ta av sig handskar.

Dessa skillnader är viktiga. En enda allmän påminnelse kan inte täcka alla uppgifter, arbetsflöden eller arbetsplatsrisker. Effektiv vägledning kopplar handtvätt till identifierbara stunder i medarbetarnas vardag för att främja en säker arbetsplats.

Gör handtvätt till en del av arbetsdagen

Att inse vikten av handtvätt är en sak. Att göra den enkel och realistisk att uföra under ett hektiskt skift är ofta en större utmaning. Företag kan börja med att titta på var handtvätt passar naturligt in i arbetsflödet. Finns det tillfällen då anställda går från en uppgift till en annan, hanterar gemensamma resurser eller lagar mat? Det är i dessa stunder som tillgång, resurser och tydliga förväntningar verkligen gör skillnad.

Ett opraktiskt handfat, tom doseringsutrustning för tvål eller oklara förväntningar kan snabbt bli ett hinder för god handhygien. Det är särskilt viktigt att medarbetarna har tillgång till handfat och resurserna de behöver. En handtvättstation är bara användbar när den är fullt fungerande. Rutinkontroller och tydligt ansvar för påfyllning kan förhindra att brist på resurser försvårar god praxis.

Om tvål och vatten inte är tillgängligt kan handsprit vara lämpligt i situationer när händerna inte är synligt smutsiga. Personalen måste känna till när handtvätt med tvål och vatten krävs och när handsprit kan användas istället.

Tydliga förväntningar skapar konsekventa vanor

Kommunikation är nyckeln till att säkerställa att medarbetarna vet när de ska tvätta händerna.

De bästa påminnelserna kopplar handtvätt till en uppgift som utförs, till exempel innan man lagar mat, när man har tagit av sig handskar eller efter rengöring. Att införliva handtvätt i rutinerna bidrar till att skapa en vana så att den inte känns som en extrauppgift.

Ledare formar beteenden på arbetsplatsen genom att kommunicera förväntningar, avlägsna hinder och betona vikten av handhygien som en del av den dagliga verksamheten. När anställda uppmuntras att säga till när material, tillgång eller arbetsflöde gör det svårt att tvätta händerna blir handtvätt en viktig del av deras rutiner.

Att bygga upp en kultur med rena händer

Effektiva handtvättsprogram bygger på tre grundprinciper: tydliga förväntningar, bekväm tillgång till utrustning och material samt konsekvent utbildning i god praxis. När allt detta fungerar kan företag göra handtvätt till en naturlig del av det dagliga arbetet.

Årets globala handtvättsdag är en möjlighet för arbetsplatser att gå igenom grunderna och ställa tre frågor:

  • Är handfaten lättillgängliga?
  • Är förbrukningsmaterial alltid i lager och tillgängliga?
  • Förstår de anställda när det är viktigt att tvätta händerna?

Oavsett var arbetet utförs säkerställs rena händer genom tydliga förväntningar, tillgängliga resurser och en kultur som hjälper människor att göra rätt. Handhygien kanske känns som en liten åtgärd, men den är viktig för att skapa säkrare arbetsplatser, friskare människor och starkare samhällen. Att bygga upp en kultur som främjar rena händer är fortfarande ett av de enklaste sätten för företag att skydda sina viktigaste resurser.

Om författaren

Karoline Sperling

Karoline Sperling

Karoline Sperling är Professional Clinical Services Manager på Ecolab. I sin roll ger Sperling vägledning om hur man tar fram klinisk evidens, samarbetar med sjukvårdsorganisationer, samfund och viktiga opinionsbildare samt införlivar bästa praxis i Ecolabs program och lösningar för hälso- och sjukvård.

Sperling har en masterexamen i folkhälsa inom miljöhälsa och en kandidatexamen i medicinsk teknik från University of Minnesota, Twin Cities. Hon har över 15 års erfarenhet av förebyggande och kontroll av infektioner i en mängd olika patientvårdsmiljöer, som akut-, öppenvårds-, kirurgi- och beteendehälsa, samt av specialiserade patientpopulationer som pediatrik, brännskador och hemsjukvård.

Sperling är för närvarande medlem i AHE, APIC, AORN och SHEA. Hon är legitimerad inom Infection Prevention and Control (CIC) sedan 2013 och har fått utmärkelsen Fellow of APIC.

Relaterade artiklar