Ecolabs folkhälsoexperter diskuterar apkoppor och bästa praxis för att minimera riskerna

17 augusti 2022
Monkeypox virus illustration

Illustration av apkoppor – fotot tillhör: CDC- Cynthia S. Goldsmith, Russell Regnery

Den 23 juli 2022 meddelade Världshälsoorganisationen (WHO) att den globala apkoppepidemin var en folkhälsokris på internationell nivå. Ecolabs dr Elaine Black, ansvarig för livsmedelssäkerhet och folkhälsa, och Kaycee Strewler, ledande specialist för tekniska konton, ger en översikt över apkoppor och hur man kan minimera riskerna kopplade till detta virus.

 

  1. Vad är apkoppor?

    Apkoppor är en ovanlig sjukdom som orsakas av apkoppeviruset, ett virus som tillhör samma familj som variolaviruset, som orsakar smittkoppor. Apkoppeviruset är ingen nyhet, det första fallet hos människor rapporterades 1970, men det nuvarande utbrottet har spridits till många länder där viruset inte har förekommit tidigare.

     

  2. Vilka är tecknen och symtomen på apkoppor?

    En apkoppeinfektion börjar med huvudvärk, muskelvärk, feber, svullna lymfkörtlar och utmattning, följt av utslag eller lesioner. Dessa dyker ofta upp i ansiktet först och sprids sedan till andra delar av kroppen. Lesionerna genomgår olika faser och blir slutligen variga blåsor som får en sårskorpa innan de lossnar.

    Inkubationstiden för apkoppor är normalt 7–10 dagar, men kan vara så lång som 5–21 dagar, och sjukdomen varar normalt i 2–4 veckor. Vid tidigare utbrott ledde apkoppor till döden för upp till en av 10 personer som blev infekterade, men väldigt få dödsfall har rapporterats under det nuvarande utbrottet. Behandling (antivirala läkemedel och vaccin) finns att tillgå, men kan skilja sig mellan olika regioner och vara begränsad till riskgrupper.

     

  3. Hur smittar apkoppor?

    Mellan människor sprids apkoppeviruset mestadels vid direktkontakt med infekterade sår, sårskorpor eller kroppsvätskor. Det kan även spridas via sekret från luftvägarna, även om studier fortfarande pågår kring risken att smittas av andningsluft.  Viruset kan även spridas genom kontakt med kontaminerade ytor eller textilier. 

    Till skillnad från tidigare utbrott som normalt har kunnat kopplas till överföring mellan djur och människa eller förtäring av kött från ett infekterat djur har spridningen under det nuvarande utbrottet till största del inträffat genom långvarig kontakt mellan människor. I dagsläget har varken mat eller vatten identifierats som smittkällor under det nuvarande utbrottet.

     

  4. Vad är bästa praxis för att undvika apkoppor?

    Korrekt handtvätt med tvål och vatten är ett av de bästa sätten att undvika spridningen av patogener. Tvätta händerna ofta med tvål och vatten eller använd handsprit. Om händerna är synbart smutsiga bör du tvätta dem med tvål och vatten innan du använder handsprit.

    Undvik nära hudkontakt med människor som har utslag och undvik att dela porslin och bestick.   

    Desinficera hårda, icke-porösa ytor som ofta vidrörs, som dörrhandtag, strömbrytare och ledstänger, med ett EPA-registrerat desinfektionsmedel som är effektivt mot nya virala patogener. Ecolab erbjuder flera desinfektionsmedel som uppfyller de här kraven, däribland Peroxide Multi Surface Cleaner and Disinfectant (EPA reg. nr. 1677-238) och Disinfectant 1 Wipe (EPA reg. nr. 1677-263).  Följ anvisningarna på produktetiketten för att säkerställa korrekt användning.  

     

  5. Vilka åtgärder kan hotell och andra verksamheter vidta för att se till att medarbetare och kunder håller sig friska och förebygga spridningen av apkoppor?
    Det finns flera åtgärder som särskilt verksamheter inom hotellbranschen kan vidta för att skydda sina medarbetare och gäster:  
  • Verksamheten bör gå igenom och stärka rutiner för förebyggande av infektioner bland medarbetarna (t.ex. krav på skyddsutrustning, rutiner för handhygien, korrekt desinfektion av ytor) och överväga att erbjuda medarbetarutbildning om tecken och symtom på apkoppor samt hur man minskar smittrisken.
  • Verksamheten bör också säkerställa att utrustning för handhygien finns tillgänglig på de platser där den behövs (t.ex. badrum, kök eller områden där livsmedel förbereds, områden med mycket trafik som in- och utgångar).
  • Hårda, icke-porösa ytor som ofta vidrörs bör desinficeras med ett EPA-registrerat desinfektionsmedel som är effektivt mot nya virala patogener. Bestick och porslin bör diskas i enlighet med livsmedelsreglerna från USA:s FDA.
     
  • Medarbetare bör använda lämplig skyddsutrustning, som engångshandskar och en välsittande mask, vid rengöring eller hantering av textilier, speciellt i regioner där man vet att risken för apkoppor är hög eller när en person som misstänks vara smittad eller har bekräftats smittad har vistats i området.  Säkerställ att smutsiga textilier innesluts i en tvättpåse eller annan behållare och undvik att skaka eller hantera dem på ett sätt som kan sprida smittat material. Tvätta textilier (t.ex. handdukar, lakan, kläder) i enlighet med standardtvättprotokoll, till exempel medEcolabs befintliga produkter och tvättformler. 

 

Mer information om apkoppor finns här.

 

Om experterna:

Dr Elaine Black, ansvarig för livsmedelssäkerhet och folkhälsa på Ecolab, är en folkhälsospecialist och mikrobiolog som leder program- och policyinitiativ, däribland interaktion med viktiga kunder och yrkesorganisationer.

Kaycee Strewler, M.S., ledande specialist för tekniska konton på Ecolab, är en folkhälsospecialist på företagets Institutional-avdelning och agerar teknisk konsult för globala företagskunder genom att tillhandahålla vägledning kring folkhälsa och bästa praxis för personlig hygien och miljöhygien.

 

 

Liknande nyheter