Revisionen av bilagan har varit en lång process som genomgått offentlig och regelmässig granskning. Till slut, efter över 4 år av granskningar och konsultationer, har den slutgiltiga versionen publicerats. 

Den ursprungliga offentliga versionen fick mer än 6000 kommentarer, både från enskilda företag och från branschorganisationer. En granskningsprocess på 2 år ledde till version 12 av utkastet till bilagan. Detta ledde till ännu en konsultationsprocess, som dock var mycket kortare. Nu när bilagan har publicerats har företag fått 12 månader på sig att uppnå efterlevnad (normalt beviljas en period på 6 månader).

Bilagan kommer även att påverka anläggningar och företag utanför EU-marknaden, eftersom PIC/S-gruppen också har varit delaktig i framställning och granskning av den. Exempelvis förväntas FDA ta hänsyn till delar av bilaga 1 vid sina anläggningsinspektioner. 

De genomgripande uppdateringarna och ändringarna i bilagan kommer att få stor inverkan på tillverkare av sterila produkter. Den främsta av dessa ändringar är kravet att alla anläggningar har en strategi för kontamineringskontroll (CCS). En CCS är en kombination av löpande bedömningar av produkt- och processrisker, i linje med ICH Q9, som är kopplat till kvalitetshanteringssystemet (QMS). En viktig fråga är hur CCS kan tillhandahålla en återkopplingsslinga så att anläggningar kan vidta åtgärder och ändra sina riskprofiler, baserat på olika mätetal från EM-resultat, avvikelser och kundklagomål.

CCS-konceptet berör inte bara den europeiska marknaden. Även om förkortningen CCS har en nära anknytning till nya bilaga 1 är filosofin bakom den inte ny i branschen. Riskbaserad tillverkning, ett tidigare viktigt ämne i branschen, är i princip samma sak som en CCS. Stöd för branschen håller på att utvecklas – till exempel har PDA producerat ett utkast till en teknisk artikel som kan underlätta implementeringen av en CCS.

De flesta av de här processerna har redan implementerats på många anläggningar och för dessa kommer fokus att ligga på att sammankoppla olika system som redan finns. På andra anläggningar finns dock luckor i processerna. Alternativt kan de vara osäkra på hur vissa aspekter av en CCS kan implementeras.

En väsentlig del av avsikten med en CCS är förebyggande och kontroll av mikrobiologisk kontaminering. Att eliminera mikroorganismer via kontroller som utförs innan en produkt eller process blir kontaminerad, är att föredra framför att behöva utreda källan till kontamineringen och införa åtgärder, göra nedstängningar och hantera eventuella avvisade partier.

En stor del av CCS i bilaga 1 syftar till att hantera element inom mikrobiologisk kontroll med hjälp av utbildning, etablering av renrum och miljömässig övervakning. Två viktiga element inom mikrobiologisk kontroll är rengöring och desinficering av renrum och användning av isolatorteknik. Vad gäller rengöring och desinficering nämner CCS vissa viktiga funktioner som gäller de flesta anläggningar. Här kommer vi att diskutera de viktigaste av dessa funktioner i korthet.

Det första man bör tänka på är användningen av frasen "rengöring OCH desinficering". I denna bilaga är rengöring en process för att avlägsna fysiska och kemiska föroreningar från en yta. Kontamineringen kan innebära en direkt risk för produktkvaliteten – den kan också störa efterföljande desinficering eller förhindra att den fungerar effektivt. Desinficering, som är ett komplement till rengöringen, är appliceringen av mikrobiocida desinfektionsmedel eller saneringsmedel på rena ytor för att döda eventuell mikrobiologisk kontaminering.

Det är viktigt att enskilda anläggningar validerar de medel de har valt för att visa att de är effektiva mot lokala mikrobiologiska isolat som finns på ytor i renrummet inom den lokalt validerade kontakttiden.

Kravet att växla mellan olika desinfektionsmedel finns också i bilagan. Detta görs för att säkerställa att anläggningen har en rad olika desinfektionsmedel som kan döda alla mikrober som påträffas i renrumsmiljön. För de flesta anläggningar innebär detta i praktiken regelbunden användning av en biocid med bredverkande effekt i kombination med ett spordödande medel.

Slutligen utgör överföringen av material och förbrukningsmaterial till renrum av högre klass en risk att mikrobiologiska föroreningar följer med in i renrummen på grund av dåligt utformade desinfektionsprocesser under överföringen. Detta är en ofta angiven orsak till kontaminering i branschen.

Isolatorteknik är en viktig del av en anläggnings CCS. Precis som i renrum kan dock dåligt utformade rutiner för isolatordrift, konfiguration eller till och med validering leda till mikrobiell kontaminering i en miljö av klass A.

Isolatordrift kan delas in i tre kategorier. Den första är isolatordrift under klass A-förhållanden, som aseptisk påfyllning eller sterilitetstest. Den andra är gasdekontaminering av isolatorn för att uppnå klass A-förhållanden. Den tredje och sista är rengöring och påfyllning av isolatorn under icke sterila förhållanden.

Rengöring och påfyllning av en isolator är ett högriskförfarande, en aktivitet där CCS kan minska risken för kontaminering. Operatörens interaktion med den icke sterila isolatorn bör ses som en aktivitet med hög risk för kontaminering.

Naturligtvis har alla anläggningar inte tillgång till de experter som krävs för att förstå riskerna med alla delar av en anläggnings CCS. Det är här dina leverantörer kan erbjuda viktig teknisk expertis. Ecolab Life Sciences har experter som är erkända i branschen och kan hjälpa dig att utveckla en CCS för just din anläggning, antingen genom en bedömning av vilka luckor och risker som finns eller implementering av CAPA för att eliminera en lucka. Våra experter, från mikrobiologer till kemiingenjörer, kan hjälpa dig att hitta alternativ för rengöring och desinfektion eller med kontroller kring användningen av isolatorteknik.

Obs! Globalt används olika terminologi för kemiska agenter som dödar mikroorganismer. I bilaga 1 används termerna desinficering/desinfektionsmedel – dock kan detta även gälla termerna sterilisering/steriliseringsmedel.