Rengöringsvalidering är en viktig åtgärd inom läkemedelstillverkning där produktionsutrustning måste rengöras till godtagbara nivåer vad gäller rester från tidigare produkter för att förhindra korskontaminering. Att identifiera gränserna för synliga rester (VRL, eller visual residue limits) är en utmanande men väsentlig del av denna valideringsprocess. I den här artikeln ska vi titta närmare på de tekniska aspekterna när man fastställer VRL och hur tillverkare kan utveckla robusta program för att säkerställa efterlevnad och produktsäkerhet.

Utgångspunkten för att fastställa VRL är beräkningar av hälsobaserade exponeringsgränser. Denna metod bedömer när en rest blir ett problem ur ett riskperspektiv. Gränserna bör motsvara synbart identifierbara nivåer för att säkerställa praktisk övervakning under rutinmässig drift. Om man tittar på vägledningen i den europeiska bilagan 15 föreslås en empirisk analys för att fastställa tröskelvärdet för synbar identifiering på en yta, en process som ofta undervärderas men som är otroligt viktig för att lyckas med program för restövervakning.

Utbildning är viktigt för att utveckla förståelsen och implementeringen av fastställande av VRL. Tillverkare implementerar i allt högre grad utbildningsprogram som gör användarna mer uppmärksamma. Dessa sessioner brukar omfatta applicering av produkten på ytan i en kontrollerad miljö, för att fastställa en grundnivå vad gäller användarnas visuella identifiering. Att känna till hur både produktresterna och resterna från rengöringsmedlen ser ut, samt deras visuella tecken är avgörande under inspektion.

Innovativa verktyg som UV-lampor underlättar exempelvis upptäckt av rester som annars är osynliga för blotta ögat, vilket tänjer på gränserna för vad som anses ”synligt” och förbättrar rengöringsverifieringen. Dessutom erbjuder ny vägledning från Pharmaceutical Manufacturing Technology Center (PMTC) på Irland en metod för att utföra dessa studier, vilket bidrar till utvecklingen av specialiserade utbildningsprogram för användarna.

Men det handlar inte bara om att se till att användarna vet hur möjliga rester kan se ut, utan även om att säkerställa att de har rätt förutsättningar för att göra korrekta bedömningar. Att förstå hur färgblindhet påverkar identifiering av synliga rester har till exempel lett till en ny bedömning vid val av vilken personal som ska utföra inspektioner.

Från ett regelperspektiv har vi sett fokus på en holistisk metod för kontamineringskontroll. European Medicines Agency lägger, genom sina kvalitetskontrolldokument, fokus på vikten av att utöka visuella inspektioner bortom ytor som kommer i direktkontakt med produkten till kringliggande ytor, för att bidra till att mildra potentiella kontamineringsrisker som kan påverka efterföljande partier.

Användning av avancerade tekniska lösningar för att effektivisera visuella inspektioner blir allt vanligare. Förekomsten av 483s och varningsbrev på senaste tid belyser den underutnyttjade potentialen i digitala lösningar för restdetektering. Fotografiska bevis efter rengöring ger till exempel kvantifierbara och åtkomliga efterlevnadsdata samtidigt som det ger möjlighet till fjärrinspektioner. Innovation på det här området utvecklas och vissa forskare förespråkar installation av högupplösta kameror i utrustning för autonom verifiering av rengöringens effektivitet. 

Trots olika nivåer av teknisk integrering på olika anläggningar bör hänsyn tas till vikten av att anpassa valideringsstrategier till de unika förhållandena på varje anläggning, Tillsynsmyndigheter förväntas säkerställa efterlevnad av standarder, men måste även förstå och ta hänsyn till variationerna i verksamhetsmiljöer och tekniken som används.

I takt med att allt fler använder digitala verktyg för rengöringsvalidering kan de erbjuda reproducerbara och effektiva inspektionsprocesser, särskilt i miljöer där flera olika produkter tillverkas och risken för korskontaminering kan vara hög.

Sammanfattningsvis omfattar implementering av ett effektivt VRL-program flera olika kvantitativa riskbedömningar, praktisk utbildning för användarna och utnyttjande av tekniska framsteg. Läkemedelsbranschen måste fortsätta anpassa sig och innovera för att säkerställa att alla aspekter av restidentifiering och rengöringsvalidering uppfyller de strikta kraven på regelefterlevnad och patientsäkerhet.