Rengöringsvalidering är en viktig del av kvalitetssäkringen inom läkemedelsbranschen. Den bidrar till att säkerställa att tillverkningsutrustningen är tillräckligt ren för att undvika korskontaminering mellan produkter, vilket kan få allvarliga konsekvenser för såväl patient- och produktsäkerheten som effektiviteten. Enligt experter på rengöringsvalidering är det avgörande att ligga steget före de åtgärder som eventuellt initieras av processverifieringsförfaranden. Den här informativa artikeln ger detaljerade insikter om löpande processverifiering och vilka fördelar detta har för rengöringsvalideringen. Den innehåller dessutom ett exempel från verkligheten på hur detta kan implementeras i enlighet med riktlinjerna i regelverk som europeiska Bilaga 15.

Vad innebär löpande processverifiering?

Traditionellt har rengöringsvalidering varit någonting som görs vid en viss tidpunkt för att säkerställa att rengöringsrutinerna uppfyller fördefinierade kvalitetskriterier. Men denna statiska metod kanske inte räcker till i mer dynamiska tillverkningsmiljöer. Löpande processverifiering är en mer kontinuerlig, datadriven metod för att validera rengöringsprocessen. Den bekräftar inte bara att processen fungerar utan bidrar även till att säkerställa att den förblir effektiv på längre sikt.

Enligt definitionen i Bilaga 15 fokuserar löpande processverifiering på tillverkningsprocessen, men dess principer kan och bör även tillämpas på rengöring och rengöringsvalidering. Till skillnad från engångsvalidering innebär löpande processverifiering att data samlas in och analyseras kontinuerligt under alla skeden av rengöringsprocessen. Detta säkerställer bibehållen regelefterlevnad och gör det möjligt att optimera processen.

Rollen för processanalysteknik (PAT)

Nyckeln till framgångsrik implementering av löpande processverifiering vid rengöringsvalidering är användningen av processanalysteknik (PAT). PAT ger tillgång till avancerade analysverktyg som ger realtidsinformation om viktiga processparametrar under rengöringen. Några exempel:

• Temperatur: Hur påverkas rengöringens effektivitet av temperaturvariationer?
• Kontakttid: Exponeras utrustningen för rengöringsmedlet tillräckligt länge för att ge önskad effekt?
• Mekaniska åtgärder: Har systemen tillräcklig flödeshastighet och tillräckligt högt tryck för att avlägsna rester?
• Rengöringsmedlens koncentration: Är rengöringsmedlets koncentration (t.ex. konduktiviteten som primär parameter) tillräcklig för att avlägsna rester så effektivt som möjligt?

Att samla in den här informationen ger detaljerade insikter om rengöringsprocessen, vilket förvandlar osäkerhet och omfattande återvalidering till en mer kunskapsbaserad, kontrollerad och flexibel metod.

Övervakning och digital integration: längre än grunderna

Många anläggningar bevakar redan parametrar som flödeshastighet och tryck vid sprejenheter, men framtiden inom rengöringsvalidering ligger i att integrera de här mätresultaten i ett digitalt system som kan identifiera trender och avvikelser över tid. Genom att kontinuerligt övervaka viktiga parametrar som tryck och flöde kan valideringsexperter ta fram en detaljerad bild av rengöringens effektivitet, upptäcka potentiella problem tidigt och justera protokollen med minsta möjliga störningar.

Ett taktikexempel

Vi tar en titt på en läkemedelstillverkare som har implementerat ett program för löpande processverifiering. De bevakar viktiga rengöringsparametrar och har tagit fram en övervakningsrutin för högriskscenarier:

1. Införande av duglighetspoäng för rengöringsprocesser: Poängen beräknas baserat på trender för kritisk information om rengöringsprocessen som samlas in över tid och ger ett kvantitativt mått på rengöringsprocessens tillförlitlighet.
2. Riskbaserad analys: I enlighet med riktlinjerna från EMA utvärderar företaget toxiciteten hos senare tillverkade produkter och jämför denna med processens duglighetspoäng. Resultatet blir en logaritmbaserad riskpoäng som används för att bestämma hur ofta verifieringsprocessen bör utföras och hur djupgående den behöver vara.
3. Provtagningsintervaller baserat på produktrisk: Genom att klassificera produkter som hög, medelhög eller låg risk har företaget minskat provtagningsfrekvensen rejält för produkter med lägre risk, utan att kompromissa med kvaliteten.
4. Ökad effektivitet: Den minskade provtagningen och det optimerade utnyttjandet av utrustningen som uppnåtts med denna riskbaserade strategi har lett till högre produktivitet. Fler partier kan nu tillverkas inom samma tidsperiod, vilket har en positiv effekt på både kapaciteten och lönsamheten.

Slutsats: löpande verifiering är framtiden

En övergång till löpande verifiering och kontinuerliga kontroller inom rengöringsvalidering är inte bara ett regelkrav – det är ett strategiskt affärsbeslut som leder till bättre resursutnyttjande, högre produktivitet och ökad produktsäkerhet. Genom att implementera digitala verktyg, korrelera processdata med riskutvärderingar och bevaka trender över tid kan företag förvandla rengöringens ”svarta låda” till en transparent, hanterbar komponent i tillverkningsprocessen.

För experter inom rengöringsvalidering är framtiden tydlig: användningen av löpande verifiering banar väg för en effektivare, mer tillförlitlig tillverkningsmiljö som efterlever alla regelverk. Allt eftersom branschen utvecklas kommer de som anammar dessa tillvägagångssätt tidigt att leda vägen inom regelefterlevnad och drift av högsta kvalitet.